Vi hade två eksemhästar.......eller hade vi inte !? De kanske bara var lite knottallergiska eller lite överkänsliga mot ultraviolett strålning. Hur som helst, så kliade de sig i bland så kraftigt att manen gick sönder och de fick sår i hårbotten, om man inte behandlade dem. Det ska man väl egentligen inte tala om, utan skämmas för. Varför? Jo det är ju skamligt att ha en eksemhäst, man borde ju ha tagit bort den så fort man upptäckte problemet. Man borde kanske också tagit föräldrarna och övriga släktingar ur avel. Definitivt borde man ju inte avla på dem, även om mina utvecklat eksemen efter att de satts i avel, och ingen av deras avkommor ännu visat några tecken på eksem.
Var kommer då eksemen ifrån ? Våra två har i alla fall eksemfria föräldrar. Russstoet har en farmor som drabbades som fjortonåring, men vars problem minskade med stigande ålder, så att hon de sista åren av sitt liv (hon blev 27 år) var helt besvärsfri. Shettisstoet har, mig veterligt, inga släktingar som haft eksem.
Nu bryr vi oss inte så mycket om var andra tycker, men vi bryr oss väldigt mycket om hur våra hästar mår. Vi har genom åren haft kontakt med många eksemhästar. Man är beredd att göra vad som helst för att lindra deras plågor. Förr fanns inte så många preparat att tillgå, utan man fick prova sig fram med allehanda huskurer, mer eller mindre framgångsrika. Numera finns ett flertal preparat på marknaden, och vi har nog provat de flesta, med varierande resultat.

Vad skiljer då eksemhästar från eksemfria hästar ? Under vintern märks oftast ingen skillnad. På våren börjar taglet och huden bli allt torrare och sprödare. När sedan mygg och knott besvärar hästarna och de börjar klia sig bryts det spröda taglet av och huden brister och det blir sår, som ger mer klåda. På de eksemfria hästarna förblir taglet och huden mjuk. Även om de också kliar sig händer inget med manen.

För några år sedan provade jag en ny salva, MJ hästsalva, som är framtagen och utvecklad av en ponnyägare med egna erfarenheter av svåra eksemfall. Salvan är klassad både som läkemedel och naturläkemedel, och är framtagen i samarbete med veterinärer. Den innehåller bl.a tjära, mjölkprodukter, såpa och vinäger. Jag smorde in russstoet ett par gånger i veckan. Det blev väldigt kladdigt, men taglet bevarades mjukt och av någon anledning har både man och svans blivit tjockare och längre. Nytt tagel växte ut utan att det gamla försvunnit. Stoet gick ute dygnet runt tillsammans med sin eksemfria mamma. Ibland såg man dem stå och klia sig mot någon gran, men när man tittade i manen på dem såg man ingen skillnad. Hon behöll manen intakt hela sommaren.

Även shettisstoet (som var utlånad) behandlades, och behöll manen hela sommaren. Nu har det gått några år sedan vi började behandla våra hästar, och för varje sommar har problemen blivit mindre, båda stona har numera långa manar och ingen kan se att det är (var) två eksemhästar. För mig är det viktigt att även eksemhästarna skall få leva ett naturligt hästliv, d.v.s. kunna gå på bete hela sommaren i en hage med träd och buskar. Det är värt det lilla besväret med att smörja in dem då och då när det behövs.