LITE FAKTA OM OLIKA TYPER AV KÖRSELAR

Klicka på bilden

En körsele består av två grunddelar. En del att fästa vagnen i, och en del att dra med. I däckeln, (som spänns fast ungefär som en sadel) fästes skacklarna. Den del hästen drar vagnen med kan vara, lokor, koller eller brösta och vanligtvis draglinor.I vissa fall behövs även en tredje del, hintertyg (baksele), att bromsa vagnen med.

Man kan förenklat dela in körselarna i två grundtyper. Selar avsedda till att dra vagnar (2-axlade) vi kan i det här sammanhanget kalla dem "vagnsselar",och selar avsedda att dra kärror, (enaxlade), kallar vi "giggselar" (även om man brukar mena en speciell däckel när man talar om giggselar).
En "vagnssele" kan ha olika typer av däcklar. Eftersom däckeln i det här fallet inte behöver "bära" vagnen, kan praktiskt taget vilken däckel som helst användas, om den bara kan förses med upphängningsremmar för brösta eller lokor. Den enklaste typen är en s.k. mjukdäckel bestående av två stoppade läderputor fastsydda på en läderrem att spänna runt hästen och försedd med tömringar.( Denna typ kan enklast jämföras med en "ponnypadd" en sån där enkel sadel man använder vid ponnyridning).

 Övriga typer av däcklar har en fast stomme, oftast av metall, s.k. bladdäckel.  Den s.k. selkroken (ibland kallad "tattarkrok) har en metallbåge med putor, där putorna kan vara av trä, stoppade eller ostoppade.På däckeln sitter även ett ryggstycke, som kan vara försedd med svanskappa eller hintertyg (baksele) eller båda delarna. Däckeln spänns fast på hästen med en däckelgjord, vilken motsarar sadlgjorden på en sadel.

På "vagnsselen" är lokor, koller eller brösta fastspända vid däckeln. De har dragläder och en dragring (eller spänne). I dragringen sitter,bukgjorden samt upphängningen till däckeln. Där fäster man också skacklarna och draglinorna.

Denna typ av sele används också vi parkörning och spannkörning.

"Giggselen" fungerar på ett annorlunda sätt. Där skall däckeln "bära" vagnen. Därför kallas den däckeln selettdäckel (eller silettdäckel) kommer från "salett" vilket betyder "liten sadel". En selettdäckel behöver följaktligen ha en "bom" med mankfrihet, och tillräckligt stor anläggningsyta mot hästen. Även den ovannämnda selkroken kan användas. På giggselen hänger skacklarna i öglor på däckeln. Öglorna kan justeras i olika höjd, för att kärran skall få rätt balans. När man talar om giggselar brukar man mena selar där öglorna är förbundna med varandra via en rem, som löper genom däckeln, så att trycket på däckeln blir jämnare även om vägen är ojämn. Det är dock inte nödvändigt att ha löpande öglor. På giggselen är lokor, koller eller brösta, inte fästa vid däckeln, utan är via draglinorna förbundna med svängeln på vagnen.

Hintertyget hjälper hästen att hålla emot vagnen i nedförsbackar. Det är fastsatt antingen i skacklarna eller i dragringen. Om man inte har broms på vagnen och inte använder hintertyg måste hästen ta hela tyngden ( i nedförsbackarna) i svanskappa och bukgjord.

Till "giggselarna" får man också räkna travselen, som ju är byggd på samma sätt. Tyvärr har de flesta travdäcklar för lite eller ingen mankfrihet, och de är också ofta mycket smala, varför de måste förses med underlägg och paddar för att bli bekvämare för hästen.

Vilken sele man skall använda är alltså beroende av vilken vagn man har och hur man skall köra. Skall hästen dra tungt, är en loksele att föredra, under förutsättning att den går att tillpassa på hästen. En del hästar, särskilt vissa ponnyer, har en mycket väl liggande bog, vilket gör att lokorna vill tippa bakåt och det blir fel dragläge för hästen, då kan det passa bättre med en brösta.

Skall man köra en rockard är någon typ av "giggsele" det bästa. Om man använder en "vagnssele" till en enaxlad vagn och fäster skacklarna i dragringarna blir vagnen oftast framtung och hästen får ett för stort tryck på ryggen. Då kan det vara lämpligt att fästa öglor, som går att justera i höjdled, på däckeln. Detta gäller framförallt när man kör små ponnyer.

Om man använder en "giggsele" till en tvåaxlad vagn (vilket går alldeles utmärkt) bör man tänka på att skackelöglorna bör sitta lägre än om man kör enaxlat.

Travselen är ju i första hand avsedd att användas till en lätt tävlingssulky. Då surras skacklarna fast vid öglorna på däckeln (eller fästes med s.k. quick hitch). Brösta är inte nödvändig utan man kan om man vill, använda en förbygel, som håller selen kvar på plats. Vill man använda travselen till en rockard bör man använda en s.k. långbrösta, en ganska bred brösta med linor att fästa i vagnen eller i en svängel. Man kan om man har en smidig "giggsele" även använda den som travsele.

Jonatan använder samma däckel till all form av körning.

Detta är en kombinerad gigg och travsele för minshetland.