Gemensamt för Svenska Ridsportförbundet, Svenska Ponnyavelsförbundet och Svenska Ponnytravförbundet.

1. Ponyn skall vara registrerad vid mätning.
Ponnyägaren skall se till att platsen för mätning har en plan, jämn och hård yta, som minst är 1,5x3 meter samt godtagbar belysning.
Ägaren skall så långt det är möjligt se till att platsen för mätning är lugnt belägen och fri från störande element som kan oroa ponnyn.
Det är ägarens skyldighet och i hans intresse att ponnyn är väl uppfostrad, hanterbar, van vid mätkäpp och ordentligt förberedd för mätning.
Ponnyn skall behandlas lugnt och tillåtas slappna av under maximalt en timme före mätningen.

2. Ponnyn skall vid mätning ställas upp med frambenen parallellt och lodrätt mot marken. Tådelen på framhovarna skall vara vinkelrätt mot hästens längdriktning med maximalt 1,5 cm:s skillnad vad avser framkanten på hovarna. Båda bakbenen skall vara viktbärande och stå så lodrätt under ponnyn som möjligt. Skillnaden mellan bakhovarna får inte överstiga 15 cm. Ponnyns huvud måste hållas i naturligt läge i förhållande till halsen, så att ögonen inte är mer än 8 cm över mankens högsta punkt.

3. Måttet skall tas på mankens högsta punkt. Veterinären avgör var den finns.

4. Om ponnyn vid mätningstillfället av veterinären ej anses i skick för mätning eller bedöms ha utsatts för olämplig preparering eller om för­hållandena för mätningen är oacceptabla, skall ägaren informeras om att ponnyn skall mätas vid ett senare tillfälle. Veterinärens beslut om huruvida ponnyn är i skick för mätning kan ej överklagas.

5. Veterinären skall kontrollera att ponnyns signalement, ålder och övriga igenkänningstecken stämmer överens med ID-handling i original.
Veterinären skall kontrollera att ponnyn inte är så hårt verkad att den haltar eller ömmar. OBS trakthöjd och tålängd.

6. Av Gemensamma mätkommittén godkänd mätkäpp skall användas. Mätkäppen skall vara försedd med vattenpass och vara metallskodd nedtill. Vid mätningen för internationellt mätintyg ansvarar veterinären för att mätkäppen är korrekt.

7. Ponnyer skall mätas före första start.
Ponnyer mäts vid 3, 4, 6 och 8 års ålder. Om en ponny t.ex. ska börja tävla som 5 åring ska den mätas både som 5 åring och 6 åring men behöver ej mätas som 7 åring.
Från och med 8 års ålder utfärdas slutmätningsintyg som gäller för resten av ponnyns liv.

8. Ponnyer skall slutmätas av två mätfunktionärer och en veterinär.

9. Ponnyn får mätas högst två gånger under samma kalender år och då endast av samma mätfunktionär/er. Med undantag för det som framgår av punkt 10.

10. Privatperson som skriftligt begär ommätning av annans ponny kan göra detta om hon/han i förtid deponerar samtliga kostnader för ommätningen plus 1 000:-. Visar det sig att det tidigare mätintyget visat fel kategori eller att ponnyn är för hög för att vara ponny återbetalas depositionen, stannar däremot ponnyn inom tidigare kategorigräns är depositionen förverkad.
Dock är sista slutöverklaganstillfället det år ponnyn slutmäts.
Respektive organisation kan beordra kontrollmätning och svarar då också för kostnaderna.
Ovan nämnda mätningar skall utföras av två mätfunktionärer, varav den ene bör vara utfärdare av det överklagade mätintyget, samt en veterinär. Mätman nummer två utses av respektive organisation.

11.Gemensamma mätkommittén utser efter förslag från de olika organisationerna lämpligt antal mätfunktionärer.
Som riktlinje bör gälla minst sex mätfunktionärer per SvRF-distrikt.

12. Mätningsfunktionär får ej vara ägare, ombud eller uppfödare till den ponny som skall mätas, ej heller delägare, nära anhörig till ägaren, säljare eller säljares ombud, i princip skall förvaltningslagens bestämmelser om jäv gälla.

13. Kopia på mätintyget skall mätfunktionären sända direkt efter mätning till respektive förbundskanslier för dataregistrering av mank­höjderna.

14. Felaktiga mätningar som sker vid upprepade tillfällen av en och samma mätfunktionär gör att mätfunktionären förlorar sin rätt att mäta. Beslut fattas av Gemensamma mätkommittén.

15. Om ponnyn är skodd vid mätningen, mäts skons tjocklek inklusive eventuell sula varefter det erhållna måttet avdrages. Ponny får ej vara broddad vid mätning. Avdrag för skor får även göras för ponny som endast är skodd fram.
Enbart tåskodd ponny får ej mätas.

16. Vid mätning skall intyg på av Gemensamma mätkommittén fastställd blankett utfärdas.
Om frys/chipsmärkning finns skall detta framgå på mätintyget.

17. Intyg skall utfärdas även om hästen visar sig vara över ponnymåttet. Alla uppgifter fylls i, även mankhöjd, varefter intyget överkorsas och sändes enligt ovan.
Överkorsning görs ej i registreringsboken.

18. Ponny med svenskt mätintyg, som efter två försök till mätning för internationellt mätintyg eller kontrollmätning överstiger 148, 0 cm utan skor eller 149,0 med skor, får ej längre tävla som ponny. Det svenska mätintyget för ponny blir i sådant fall ogiltigt.

19. Gemensamma mätkommittén beslutar varje år om kostnader för mätning. Till denna kostnad kommer ersättning till veterinär och rese­kostnadsersättning till mätfunktionär.

20. Gemensamma mätkommittén skall numrera mätfunktionär med organisationskod, länsbokstav och löpnummer och årligen skicka in en förteckning med namn och nummer till organisationerna.
Organisationskoder: A = avel, T = trav, R = ridning